1.17.1 Drivkrafter och möjligheter för stålindustrins fortsatta utveckling
Som vi konstaterat fanns vid 1800-talets mitt en stor efterfrågan på ökade stålvolymer. Den språngartade utvecklingen hos stålindustrin med bland andra Bessemerprocessen, Martinprocessen och koksmasugnen gav tillsammans med ökande marknadsbehov förutsättningar för den kraftiga volymökningen. På samma sätt kan man vid 1900-talets mitt se en ansamling av produktivitetshöjande utvecklingar. Detta sker samtidigt med en kraftig volymexpansion, från 1950 och 65 år framåt åttadubblades världsproduktionen. LD-processen och stränggjutningen är de stora sprången som tillsammans med produktivitetsökningar hos masugnen gör denna volymexpansion möjlig. Det förtjänar att påpekas att hela volymökningen skedde med en samtidig reduktion av arbetskraft. I Europa drogs antalet ståljobb ned med flera hundra tusen under senare hälften av århundradet. Ett annat sätt att uttrycka det hela på är att kostnaden för stål i fasta priser föll drastiskt under andra halvan av 1900-talet vilket är en förklaring till den starka volymökningen. Utvecklingen i Kina med bland annat stora infrastruktursatsningar och husbyggande i storstäderna har sedan millennieskiftet inneburit ett ytterligare språng i volymökningen.
För framtiden kan konstateras att potentialen för stålindustrin att sänka stålets kostnader genom tekniksprång och rationellare tillverkning är minst lika stor. På samma sätt som man tidigare i förväg kunde förutse framgången med smält stål, färskning med syrgas och kontinuerlig gjutning kan man idag se stora rationalitetssteg med ny teknik.
Exempel på detta är en smältreduktionsprocess där råvarorna inte behöver förbehandlas, energiråvaran är flexibel och med ett råjärn som ligger nära stålprodukternas slutsammansättning, samt direktgjutning av band och tråd till nära slutdimension. En stark effektivisering skulle dessutom uppnås om smältreduktionssteget, eventuellt färskningssteg och raffineringssteget kunde köras ihop i ett kontinuerligt flöde med direktgjutningsprocessen. Med en sådan kontinuerlig process från malm till nära slutprodukt i ett steg skulle kostnaderna för stål sänkas så att stålets dominerande ställning som användningsmaterial skulle bestå i långa tider.
Man kan fråga sig vad som behövs för att detta skulle kunna genomföras, behovet finns och lösningarna är identifierade. 1850-talets gemensamma nämnare bakom tekniksprången var industrialiseringen medan 1950-talets gemensamma nämnare var ökad teoretisk kunskap. Bland de faktorer som måste till för framtida tekniksprång är uppbringandet av stora och uthålliga resurser samt en adekvat och kompetent ledning för det nödvändiga innovativa arbetet.