4.1.1 Deformationshårdnande
Deformationshårdnandet brukar beskrivas med en deformationshårdnandekoefficient, n, som utvärderas ur ett spännings-töjningsdiagram där sann spänning och sann töjning redovisats i ett diagram med logaritmiska axlar. Deformationshårdnandeexponenten (n) definierad av
σ = K · εn där σ och ε är sann spänning respektive sann töjning
varierar mellan 0.2 (för ferritiskt rostfritt stål) och 0.6 för stabila austeniter. Högre värden (0.8) uppmäts för de instabila stålen, som bildar martensit vid kraftig deformation och får därmed en accelererad hållfasthetsökning.
