0.9 Masugnens utveckling

I inledningen konstaterades att masugnen troligen är världens äldsta industriella process och att den även värdeomsättningsmässigt kan tävla om de främsta platserna. Även som utvecklingsobjekt är masugnen troligen en av de främsta. Få industriella processer torde idag få så stora forskningsresurser allokerade som masugnsprocessen. I Sverige har nyligen en ren forskningsmasugn färdigställts som kostat cirka 110 miljon kr och där en dags försökskörning kostar cirka 200.000 kr. De forskningspengar som lagts ner på masugnen har också betalat sig väl. De senare åren har masugnens produktivitet och prestanda höjts kraftigt. Exempel på förbättringar med stor betydelse de senaste åren är ökad kolinjektion i formnivån och förbättrade pelletsprodukter.

Det finns fortfarande stora potentialer att förbättra masugnens produktivitet och kostnadsläge. Ett intressant område är styrningen. Den ökade möjligheten att behandla stora datamängder har ökat förhoppningen att kunna styra masugnen efter funktionsmodeller. Detta har dock ännu inte funnit någon större praktisk tillämpning. Däremot har styrning efter historiska erfarenhetsvärden i så kallade neurala nätverk fått en viss spridning.

Ett exempel på en praktisk åtgärd för bättre ekonomi är att öka syrgasandelen i blästerluften, kanske till och med ända till 100%. Kvävehalten uppfyller dock i dagens masugn en funktion för värmetransporterna och vid 100% O₂ kan man förvänta sig en för snabbt avkyld gas. Detta behöver i så fall lösas med någon form av cirkulation av toppgasen. En annan intressant trend är att öka pelletsens järnhalt till nära ren järnoxid, det vill säga i det närmaste helt ta bort slaggandelen. Slaggsammansättningen kan i det fallet optimeras ur enbart slaggbildningssynpunkt och man kan utnyttja fördelen att hela slaggtillsatsen ( i praktiken LD-slagg) kan tillföras i formnivån. Båda dessa åtgärder skulle bidra till att förbättra en av svagheterna hos masugnen nämligen dess relativt låga produktivitet per volymsenhet.