Innehållsförteckning

    7.2.1 Energistatistik för pannor

    Energistatistik bör användas även på pannor för att följa upp hur väl de fungerar.

    Uppföljningen bör uppfylla samma krav som på ugnssidan, det vill säga att energimätare läses av vid samma tidpunkt varje vecka, att statistiken redovisas i diagramform och att energiförbrukningen ritas upp som funktion av de viktigaste parametrarna.

    Pannan effektivitet kan anges med verkningsgraden, det vill säga hur stor del av energin i det tillförda bränslet som omvandlas till hetvatten eller ånga ut från pannan.

    Verkningsgraden beror till stor del på hur pannan används. Om den körs med hög belastning, är verkningsgraden avsevärt högre än om den körs på låg belastning. Genom att utgå från veckodata för bränsleförbrukningen och den producerade nyttiga värmen i hetvatten eller ånga kan verkningsgraden räknas fram.

    I diagram (1) i Figur 42 sätts en punkt, där linjer för värdena för verkningsgraden och värmeproduktionen möts. Genom punkterna kan efter ett antal veckor en linje för normal verkningsgrad ritas in. Avvikelser från denna normallinje upptäcks direkt, när nya punkter ritas in.

    En annan intressant kurva visar verkningsgraden som funktion av veckonumret. Med denna kurva framgår ofta tydligt hur verkningsgraden för pannor minskar avsevärt under sommaren. Varför gör den det?

    Även den totala bränsleförbrukningen, vecka för vecka, brukar följas upp.

    Värmeförbrukningen ute i verket sammansätts av två delar. Den ena delen är värme, som förbrukas för att värma lokaler och ventilationsluft. Denna värmeförbrukning varierar med utomhustemperaturen. Ju kallare det är, desto högre är värmeförbrukningen.

    Den andra delen är värme, som förbrukas i processer som till exempel betbad. Här har inte utomhustemperaturen någon betydelse, utan det är produktionens storlek, som ofta är ungefär konstant, som bestämmer värmeförbrukningen.

    Genom att rita upp den totala värmeförbrukningen i nätet, mätt som värme ut från pannan, som funktion av veckomedeltemperaturen utomhus, erhålls en kurva som i diagram 4 i Figur 42 . Med denna uppföljning kan lätt upptäckas, om något ovanligt sker ute i nätet. Exempelvis märks slöseri med värme, genom att punkterna hamnar ovanför den heldragna ”normal-linjen” och effektivare användning av värme genom att punkterna hamnar under linjen.