5.6 Valsar

De flesta valsar hålls på plats av lager. Utanför valsbanan finns därför så kallade valstappar med mindre diameter än valsbanan. Om valsen är driven, så överförs rotationsrörelsen till den förlängda valstappen. Ofta är valstappen den mest påkända delen av valsen.

Valsar kan framställas genom gjutning eller smide. Det förekommer även hårdmetallvalsar, som är framställda pulvermetallurgiskt. Valsar av hårdmetall framställs bara i klena dimensioner, till exempel som arbetsvalsar för mångvalsars kallvalsverk. Smidda valsar används som arbetsvalsar och mellanvalsar i mångvalsverk och dessutom som arbetsvalsar i kvartoverk för kallvalsning. Övriga valsar framställs genom gjutning.

Av tapparna och centrum på valsen krävs stor hållfasthet och seghet. Kraven på ytan är stor hårdhet och vid varmvalsning förmåga att klara temperaturväxlingar. För att få dessa egenskaper används ofta kompoundgjutning (dubbelgjutning). Man gjuter först med ett material som bildar ett skal, och därefter med ett annat material som bildar centrum och tappar. Den första gjutningen kan för mindre valsar ske som centrifugalgjutning. För större valsar häller man i centrummaterial och låter ytmaterialet rinna ut, när ett skal har bildats.

Vid gjutning av varmvalsar används i centrum och valstappar grått gjutjärn, eller segjärn. Skillnaden är att grafiten i segjärnet finns som runda kulor och i grått gjutjärn som flak. Till valsens yta kan man använda gjutjärn (> 2,5 % C) eller gjutstål (< 2,5 % C). Gjutjärn kan vara grått med grafit eller vitt med karbider utan grafit.

Vid varmvalsning av platta produkter används i huvudsak två typer av arbetsvalsar. Den ena är IC- valsen, som innehåller en viss mängd grafit. Grafiten fungerar som ett smörjmedel och minskar friktionen mellan vals och heta. IC-valsar används därför i slutet av varmbandsträckor, där inverkan av friktion är som störst.

I övriga delar av bandverket, liksom i plåtverk, används en typ av gjutjärn med hög kromhalt (14-22 % Cr). Denna typ av valsmaterial innehåller karbider men ingen grafit. Valsen kallas ofta ”högkromvals” eller ”kromvals” och betecknas H-Cr. Stödvalsar tillverkas av segjärn.

Vid kallvalsning varierar hårdheten hos det valsade bandet mycket mellan olika stålsorter. Valsmaterial väljs efter hårdheten hos den valsade produkten. Smidda valsar kan vara av låglegerat stål (< 4 % Cr), ”medellegerat stål” (cirka 5 % Cr ) eller höglegerat stål (cirka 12 % Cr). Dessutom förekommer snabbstålsvalsar legerade med wolfram, molybden och kobolt. Mycket hårda valsar i små dimensioner kan också tillverkas av hårdmetall.