Innehållsförteckning

    3.1.1 Ugnstyper

    Värmning sker i satsvisa ugnar eller i kontinuerliga ugnar. Satsvisa ugnar är till exempel gropugnar eller vagnugnar. Det som utmärker en kontinuerlig ugn är att ämnet transporteras genom ugnen under värmningsförloppet. Kontinuerliga ugnar är till exempel genomskjutningsugnar, stegbalksugnar och ringugnar.

    Värmet i ugnen alstras antingen genom förbränning av olja eller gas eller genom elektricitet. Vid förbränning bildas en varm flamma som genom strålning värmer ämnet. En mindre del av värmet kan också föras över till ämnet genom att het gas strömmar över ämnets yta. Detta kallas värmetransport genom konvektion. Värmet måste sedan transporteras från ämnets yta in mot centrum. Detta sker genom värmeledning. Oxyfuel tekniken innebär att syrgas ersätter tillförsel av luft för förbränningsprocessen.

    Värmning med el kan utföras med elektriskt uppvärmda motståndstrådar i ugnen. Värmet förs över till ämnet genom strålning. I en elektrisk ugn är gashastigheten lägre än i en bränsleeldad ugn. Värmeöverföring genom konvektion är därför mindre. Värmet transporteras in från ytan mot ämnets centrum genom värmeledning.

    En annan metod att värma med el är genom så kallad induktiv värmning. Vid induktiv värmning använder man en vattenkyld spole som får alstra en ström inne i ämnet. Principen liknar en transformator. Strömmen i ämnet ger då en uppvärmning som koncentreras till ämnets ytskikt. Värmet leds sedan in mot ämnets centrum. Vid induktiv värmning kommer ämnet att vara varmare än den omgivande spolen. Detta medför att värme transporteras bort från ämnet genom strålning och konvektion.