21.2.1 Grundläggande begrepp
För att lära mer hänvisas exempelvis till Energimyndighetens hemsida samt Jernkontorets energihandbok.
Här nedan finns även en onlinepresentation som är bra att titta igenom. Presentationen är utvecklad inom av Energikontoret Skåne inom projektet PROEFF.
https://prezi.com/tssl2kn7d1fm/energieffektivisering-lang-version/
Enheter och prefix
Grundenheten för energi är Joule, [J].
Wattimme (ofta förkortat Wh) är en energienhet som definieras som en effekt på en watt under en timme och motsvarar alltså 3600 wattsekunder = 3600 joule. Joule är SI-enheten för energi. Wattimme är en sammansatt enhet som med enhetssymboler uttrycks Wh. 1000 Wh blir därmed 1kWh (kilowattimme). 1 kWh=3600 kJ.
Bränsledata
I tabellen nedan finns det vanligaste bränslena sammanställda med värmevärde och energiinnehåll. Tabellerna kommer från Gunnar Hellsten och Sten-Erik Mörstedt.
Tabell 2. Fasta bränslen.
Tabell 3. Gasformiga bränslen
Tabell 4. Flytande bränslen.
Energibärare
Definition: ett ämne (tillstånd) som kan användas för att lagra, flytta energi. Energi behöver oftast förfinas och transporteras innan användning. Detta görs med energibärare, vilket i vardagligt tal innebär primärenergi som i någon form blivit uppgraderad för att kunna nyttjas i ett senare skede. Exempel:
- Bränslen
- El
- Ånga
- Hetvatten, fjärrvärme
- Köldbärare
- Tryckluft
I samband med att energi omvandlas från en form till en annan, går en del energi förlorad (ofta för att den omvandlas till värme som vi inte kan ta vara på), och vi kallar förhållandet mellan det man får ut från det man stoppar in för verkningsgrad. Exempel på omvandlingsverkningsgrader:
Vattenturbin: potentiell > kinetisk > mekanisk > elektrisk ~ 90%
Elektrisk motor: elektrisk > mekanisk > 90%
Kraftverk: kemisk > termisk > mekanisk > elektrisk ~ 40%
