Att järn och stål rostar är den mest kända formen av korrosion. Korrosion innebär att ett material bryts ner till en mer kemiskt stabil form. Det kan vara till oxider, hydroxider eller sulfider. Korrosion förekommer överallt och i allmänhet vill man undvika det, eftersom material och komponenter ofta får försämrade egenskaper. När korrosion sker bildas ett ytlager. Egenskaperna hos detta ytlager bestämmer om materialet kommer att fortsätta att brytas ner och då få försämrade mekaniska egenskaper, eller om det kommer att fungera som ett skyddande skikt som förhindrar att det fortsätter korrodera.
Det som bestämmer om det uppstår korrosion eller inte är: materialsammansättning, omgivande miljö och mekanisk spänning.
Ett material bryts ner så fort det är i kontakt med en omgivande miljö. Det sker ett utbyte av elektroner i en redox-reaktion, dvs. en reducerande reaktion där elektroner tas upp och en oxiderande reaktion där elektroner avges. Denna nedbrytning kan kopplas till hur ädelt ett material är. Då ett ädlare material kommer i kontakt med ett mindre ädelt material så förflyttas elektroner mellan de två materialen så att systemet blir mer stabilt. Samtidigt bildas olika korrosionprodukter på av det mer oädla materialet som då bryts ner. Från figuren nedan ser vi t.ex. att om mässing och guld står i kontakt med varandra så kommer mässing att vara det som bryts ner. Men om det står i kontakt med magnesium så kommer elektronerna förflyttas till magnesium och mässing står emot korrosionen.
Den galvaniska serien för vanliga legeringar och metaller i kontakt med havsvatten.
Mässing har ett ganska bra motstånd mot korrosion, men kan utsättas för korrosionsangrepp i vissa miljöer. De tre vanligaste korrosionstyperna som kan uppstå är:
- Avzinkning – mässingen utarmas på zink, och efterlämnar en porös, kopparrik struktur med låg mekanisk styrka.
- Interkristallin korrosion – förekommer längs korngränserna i materialet; korngränserna i materialet är mer känsliga för angrepp än kornens inre.
- Spänningskorrosion – materialet spricker som en följd av en korrosiv miljö i kombination med en pålagd mekanisk belastning (mekanisk spänning)..
Fyra andra korrosionstyper kan förekomma men är mindre vanliga. Dessa är: punktfrätning och spaltkorrosion, missfärgning, korrosionsutmattning och erosionskorrosion. Det finns olika mässingslegeringar som har utvecklats just för att motstå olika typer av korrosion. Vid val av legering för en komponent är det av vikt att beakta i vilken miljö och i vilket system komponenten ska ingå.
