0.2.1 Historik, produktions- och konsumtionsutveckling
Aluminium har en mycket kort historia jämfört med järn, koppar, zink, bly och tenn. Namnet ”aluminium” härrör från 1807 då engelsmannen Sir Humphrey Davy, som tidigare hade utvunnit kalium och natrium på elektrolytisk väg, gjorde försök att ur lermineral utvinna en ny metall med hjälp av smältelektrolys. Han var så övertygad om att lermineralet innehöll en till syre fast bunden metall att han gav den namnet ”alumium”, vilket senare ändrades till ”aluminium”. (”Alumen” är en latinsk benämning på alun, som i mer än 3000 år utvunnits ur lermineraler). Davy lyckades dock aldrig själv framställa aluminium.
Det var först 1825 som den danske vetenskapsmannen H.C Ørsted fick fram de första spåren av metalliskt aluminium och hans lärjunge, den tyske kemisten F Wöhler, kunde 1845 meddela att han lyckats framställa så mycket aluminium att han kunde visa upp metallkorn stora som knappnålshuvuden.
Det stora genombrottet för industriell produktion av aluminium kom 1886 när fransmannen Paul T Héroult och amerikanen Charles Martin Hall, oberoende av varandra, uppfann den process för elektrolys av aluminiumoxid upplöst i smält kryolit som används än i dag.
I Sverige dröjde det till 1934 innan man fick en egen tillverkning av aluminiummetall. Bearbetning av importerat aluminium började däremot redan på 1890-talet och på världsutställningen i Stockholm 1897 visades bland annat svensktillverkade ”kökskärl” av aluminium.
I dag (2019) finns i Sverige ett elektrolysverk, Kubal i Sundsvall som tillverkar cirka 140000 ton per år samt omsmältverk i bland annat Älmhult, Sjunnen och Finspång.
För tillverkning av halvfabrikat finns:
- varmvalsverk och kallvalsverk i Finspång
- pressverk för profiler i Finspång, Sjunnen, Vetlanda och Åseda
Vidare finns ett stort antal anläggningar för sand-, kokill- och pressgjutning samt många företag som vidareförädlar aluminium genom till exempel plastisk formning, skärande bearbetning, ytbehandling, svetsning och montering.
År 1900 var den totala världsproduktionen av aluminium 5700 ton. 2000 hade den ökat till cirka 24 Mton för att i dag (2019) ligga på knappt 65 Mton. Figur 7 visar den globala produktionsutvecklingen från 1950. Figur 8 och Figur 9 visar den europeiska produktionen av halvfabrikat (plåt och profil), samt Figur 10 den globala produktionen av gjutgods.
Aluminiumanvändningen är störst i länder med hög BNP. Sverige intar en ledande ställning i världen. Totalt ligger aluminiumförbrukningen i Sverige i dag (2019) på upp mot 400000 ton/år. Produktionen av Algjutgods i Sverige var 45000 ton år 2017.