6.1 Korrosionsegenskaper

Skriv ut
Innehållsförteckning

    6.1.1 Korrosionsegenskaper

    Obehandlat aluminium uppvisar mycket god korrosionshärdighet i de flesta miljöer. Det beror på att aluminium spontant täcks med ett tunt, men effektivt oxidskikt, som förhindrar vidare oxidering.

    Aluminiumoxiden är tät och, till skillnad från oxidskiktet på andra metaller, starkt vidhäftande till underlaget. Om oxidskiktet skadas mekaniskt så återbildas det omedelbart.

    Oxidskiktet är en grundförutsättning för aluminiummaterialens goda korrosionsegenskaper. Det är stabilt i pH-intervallet 4–9. I starkt sura eller alkaliska miljöer korroderar aluminium vanligen snabbt, Figur 53.

    Figur 53. Korrosionshastigheten (medelfrätdjupet) för aluminium vid olika pH-värden (pH-justeringen gjord med saltsyra respektive natriumhydroxid).

    Generellt gäller att ju renare aluminiummaterialet är desto mer skyddande är oxidskiktet. Detta gäller främst vid hög renhet, Al99,8, hos materialet. Sådant material har dock låg mekanisk hållfasthet och används vanligen inte. Den högre korrosionshärdigheten utnyttjas endast i speciella fall.

    För olegerat aluminium av normal handelskvalitet, Al99,5 och för många aluminiumlegeringar är korrosionshärdigheten likvärdig. Det är i regel andra egenskaper som avgör legeringsvalet i en konstruktion. Dock har Mn-haltigt material något förhöjd härdighet i sur miljö, liksom Mg-legerat material i lätt alkalisk, marin miljö. Legeringar som innehåller mer än 0,5% Cu, däribland höghållfasta legeringar av typ AlCuMg och AlZnMg(Cu) har generellt sett sämre korrosionshärdighet än övriga aluminiumlegeringar.