1.0.1 Metallurgi
Metallurgi är läran om utvinning av metaller ur jordskorpan och bearbetning av dessa så att önskade egenskaper hos det metalliska materialet uppnås. Man brukar särskilja mellan järnets metallurgi och icke-järnmetallurgi. Metallurgins historia är lång och ska endast beröras ytligt här vad gäller icke-järnmetallurgin.
De första metallerna att utvinnas var guld, silver och koppar. Dessa element, framför allt guld, kan påträffas rena i naturen, det vill säga inte som föreningar med syre eller svavel. Även rent järn från meteoriter utvanns tidigt. Det var relativt enkelt att utvinna och använda dem eftersom de inte behövde behandlas på annat sätt än med mekanisk bearbetning. Guldbitar har hittats i grottor i Spanien och daterats till så tidigt som cirka 40 000 f.Kr.(1) Silver, tenn och koppar kunde framställas genom att hetta upp malmer till höga temperaturer och därefter plocka ut droppar av smält metall ur slaggen.
Den så kallade bronsåldern startade cirka 3500–3000 f. Kr. i Främre Orienten. Den nordiska bronsålderskulturen startade långt senare, omkring 1700 f.Kr. och pågick till omkring 500 f.Kr. (2) Brons är relativt lätt att tillverka eftersom de ingående metallerna, koppar och tenn, var för sig kan utvinnas och blandas till en hård legering. Det troligaste framställningssättet var dock att ur vanligt förekommande tennhaltiga kopparmalmer direkt utvinna brons. (3)
Den så kallade järnåldern kom efter bronsåldern och startade cirka 1200 f.Kr. i
Europa. (4) Vissa källor hänvisar till ännu tidigare framställning av järn. I Norden
startade järnåldern efter bronsåldern cirka 500 f.Kr. och pågick till mitten av 1000-talet.
Järn kräver betydligt högre temperaturer än vad som krävs för tillverkning av brons. Dessutom krävs tillgång till kol för att reducera järnmalmen.
Både järn- och bronsåldrarna inföll på olika tider i olika delar av världen.
I följande kapitel behandlas järn- och ståltillverkningens utveckling i världen och i
Sverige. För ytterligare läsning om framför allt utvecklingen i Sverige kan hänvisas
till skrifter från Jernkontorets bergshistoriska utskott, till exempel K. F. Lindstrand:
Dokumentation av svensk järn- och stålindustri (Rapport H 60 1995) och Nils
Björkenstam: Den svenska järnhanteringens tekniska utveckling (Rapport H 65
1995).
