0.1.1 Omfattande användningsområden
Transport
Låg vikt, hög hållfasthet och god korrosionshärdighet är den främsta orsaken till att andelen aluminium ökat starkt i personbilar, lastbilar, bussar, tåg och fartyg. En lägre vikt hos personbilar ger lägre bränsleförbrukning och därmed mindre miljöbelastning. Minskad fordonsvikt hos lastbilar, bussar och tåg utnyttjas för högre nyttolaster. Exempel på bilkomponenter av aluminium är stötfångare, motorblock, kolvar, kylare, bränsletankar, crash-boxar, bränslepåfyllningsrör, motorhuvar, dörrar och bagageluckor. Space-frame är ett modernt sätt att bygga aluminiumbilar på, Figur 3.
Mekanisk industri
Formbarhet, låg vikt, hög hållfasthet och god korrosionshärdighet gör aluminium till den efter stål mest använda konstruktionsmetallen inom mekanisk industri. Förutom plåt och gjutgods använder man ofta aluminiumprofiler eftersom de möjliggör billiga och rationella konstruktionslösningar.
Byggnadsindustri
Den goda korrosionshärdigheten ger lång livslängd och låga underhållskostnader för till exempel tak, fasader, fönster och entrépartier. Inom modern arkitektur är inslaget av aluminium stort, till exempel i kombinationen profiler och glas, Figur 4.
Elektroteknik
Den höga elektriska ledningsförmågan hos aluminium har stor betydelse för elektrotekniska produkter, till exempel högspänningsledningar. En aluminiumledare med samma överföringskapacitet som en kopparledare väger bara hälften så mycket. Förutom till el-ledningar används aluminium i detaljer som chassin och paneler. Den goda värmeledningsförmågan utnyttjas i kylflänsar för elektronikdelar
Förpackning
För livsmedels- och läkemedelsförpackningar är kraven på vätske-, gas-, arom- och ljustäthet stora. Aluminium ger det tätaste barriärskiktet, vilket ökar innehållets livslängd och gör att det inte behöver kylas. Aluminiumfolie används ofta i kombination med plast och papper, så kallad laminat. Dryckesburken är ett känt exempel på en aluminiumförpackning. Den skyddar innehållet väl och väger mindre än en tjugondel av en glasflaska. Retursystemet i Sverige har mycket hög återvinningsgrad, 85,7% under 2017 enligt Pantamera.