8.1.1 Styrprinciper
Det gäller att upprätthålla avsedd servicenivå till lägsta möjliga kostnad – alltså att finna ut om man ska lagerhålla reservdelar eller ej. Styrprinciperna baserar sig på endera av följande förutsättningar:
- Förbrukningen kan noteras så man får statistik till grund för beräkningarna.
- Detaljers förbrukning eller livslängd är i förväg känd och kan ligga till grund för beräkningarna
När man granskar förutsättningarna finner man oftast en stor restpost artiklar där man varken kan få fram tillförlitlig statistik (förbrukningen är för låg) eller känner förbrukning eller livslängd på förhand. I några fall är underlaget bättre, ofta tack vare leverantörens leveransstatistik för reservdelar et cetera.
Om underlaget för beslut är ofullständigt, är det lätt att förstå varför reservdelsstyrning inte alltid ger önskat resultat.
Reservdelar brukar indelas i tre grupper:
- Förbrukningsmateriel
- Förbrukningsreservdelar
- Beredskapsreservdelar (utbytesenheter)
8.1.2 Förbrukningsmateriel
Denna grupp innehåller de egentliga volymvarorna som enligt den vanliga ABC-analysen har en förbruknings- och kostnadsnivå som medger att generella, statistiska inköps- och lagerstyrningsmetoder kan användas.
8.1.3 Förbrukningsreservdelar
Förbrukningsreservdelar är sådana som antingen kasseras efter utbytet eller kan repareras och återanvändas.
För många av dessa reservdelar gäller dessutom att uttagsfrekvensen är osäker, varför de i många fall bör behandlas med en bristkostnadsanalys (varom mera senare).
8.1.4 Beredskapsreservdelar
Denna grupp bör betraktas som en försäkringspremie mot oförutsedda händelser. Dessa reservdelar utgörs vanligen av reparerbara utbytesenheter.
8.1.5 Olika beredskapsmöjligheter
Brukets underhållsfunktion kan gardera sig mot oförutsedda händelser och avbrott genom såväl interna som externa åtgärder:
Interna åtgärder
- Organisation
- Skiftgång/jourtjänst
- Förebyggande underhåll/tillståndskontroll
- Egen verkstadskapacitet
- Reservdelar
Externa åtgärder
- Avtal med servicebolag eller direkt med produkt-/anläggningsleverantör. Ett avtal kan bland annat innehålla garanterad tillgänglighet för alla kritiska reservdelar.
- Pool-lager av reservdelar tillsammans med andra användare av samma utrustningar.
- Olika typer av avbrotts- och riskförsäkringar
Grundläggande för behandlingen av beredskapsproblematiken är därför kunskap om vilka fel som kan inträffa på en maskin eller anläggning, deras uppkomst och utvecklingsförlopp samt deras konsekvenser.
Vi utnyttjar samma resonemang som i avsnittet ”Underhållsmetoder” för att bestämma olika behov av reservdelshållning (se Figur 23).
För fel av typen A (A1+ A2) planeras reservdelsanskaffning gentemot varje enskilt reparationstillfälle. Endast om leveranstid överstiger planeringstid erfordras egen lagerhållning av säkerhetsskäl.
För fel av typen B (B1+ B2) erfordras en hundraprocentig lagerhållning om man helt vill undvika följdverkningar. Optimerande sannolikhetskalkyler, med hänsyn till bristkostnader, gör det dock möjligt att reducera kraven med bättre lönsamhet som följd.
8.1.6 Lagerberäkning - förbrukningsmateriel
Enligt definitionen kan anskaffningen styras av förbrukningsstatistik. En möjlig och mycket vanlig metod är då att använda den enkla så kallade Wilson-formeln:
f = uttagsfrekvens (mängd / tidsenhet)
b = beställningssärkostnad (kr)
l = lagerhållningssärkostnad (kr / mängd och tidsenhet)
På samma sätt som för produktionslager kan servicenivån därefter läggas på en rimlig nivå med hjälp av ett säkerhetslager.
8.1.7 Lagerberäkning - förbrukningsreservdelar
Inom denna grupp finns behov av olika inköps- och förrådshållningsprinciper. En del av dessa reservdelar kan behandlas med samma metoder som gäller för förbrukningsmateriel, medan andra bör behandlas med bristkostnadsanalys.
8.1.8 Lagerberäkning - beredskapsreservdelar
Reservdelar kan grupperas längs hela skalan från låg till hög förbrukning. Beredskapsreservdelar tillhör den ena ytterligheten, låg uttagsfrekvens. Här gäller att ha eller inte ha i lager. Beslut fordrar ofta en bristkostnadsanalys. Den andra ytterligheten är reservdelar med hög uttagsfrekvens som närmar sig det rena förbrukningsmaterialet.
